Så bör beställaren av konsulttjänster agera när fel eller skada upptäcks

Arbete tillsammans med tekniska konsulter är ofta en nödvändig och viktig komponent under ett pågående entreprenadprojekt. Konsulten behövs och är en stor tillgång för framtagande av ritningar, beskrivningar eller för annan teknisk rådgivning under entreprenadtiden.

ABK 09 är ett vanligt förekommande standardavtal för konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet men avtalsvillkoren medför att relativt stränga krav ställs på beställaren att agera i rätt tid när fel och skada uppkommer. Därför är det nödvändigt att ha koll på vad som gäller när detta sker. När måste skadeståndsanspråket framställas och vilka krav uppställs egentligen på utformningen? För entreprenörer aktualiseras frågeställningarna främst i totalentreprenader.

Vad säger avtalsvillkoren om konsultens ansvar?

Enligt ABK 09 ska konsulten genomföra uppdraget fackmässigt, med omsorg och genom att iaktta god yrkessed (2 kap. 1 § ABK 09). Konsulten ansvarar, med vissa begränsningar, för skada som konsulten orsakar beställaren genom bristande fackmässighet, åsidosättande av sedvanlig omsorg eller annan vårdslöshet vid genomförande av sitt uppdrag (5 kap. 1 § ABK 09). Därmed gäller att om konsulten inte utfört uppdraget fackmässigt, med omsorg eller på annat vis agerat vårdslöst så kan skadeståndsskyldighet uppkomma.

Upptäcks fel i av konsulten framtagna handlingar har konsulten som utgångspunkt en skyldighet att på egen bekostnad avhjälpa felen efter att detta påtalats (5 kap. 5 § ABK 09). Konsulten är dock inte skyldig att avhjälpa eller åtgärda uppkommen skada, istället behöver skadeståndskrav framställas.

Här är det alltså viktigt att hålla isär reklamation av fel i handlingarna från framställande av skadeståndskrav avseende den skada som felet har medfört. Den skada som drabbar beställaren är ofta en merkostnad och inte sällan kan omfattningen av en sådan kostnad vara svår att överblicka i ett tidigt skede.

Krav på skadestånd – framställ kravet kvickt och på rätt sätt

Enligt ABK 09 ska ett krav på skadestånd framföras skriftligen inom tre månader från det att beställaren fått skälig anledning att anta att konsulten är ansvarig för skadan, dock senast nio månader efter att beställaren fått kännedom om skadan (5 kap. 6 § ABK 09). ABK 09 uppställer dock inte några tydligare krav än så på hur kravet ska framföras. Så vad gäller egentligen?

Kravet måste vara skriftligt. Det räcker inte med att parterna diskuterar uppkommen skada under ett byggmöte eller att dialog förs per telefon. Det står numera också klart att ett skadeståndskrav inte behöver innehålla ett preciserat belopp. Däremot måste det framgå att det är fråga om ett krav på ersättning/skadestånd och en grund för kravet behöver också anges. Frågan har prövats i ett flertal avgöranden under de senaste åren (se bl.a. Svea hovrätts dom den 20 mars 2020 i mål T 6691-17, Svea hovrätts dom den 31 maj 2019 i mål T 12355-18 och Hovrätten över Skåne och Blekinges dom den 28 februari 2018 i mål T 1118-17.)

I Svea hovrätts dom den 17 januari 2023 i mål T 6836-21 ansåg hovrätten att rätten att enligt ABK 09 göra anspråk på skadestånd mot konsulterna avseende en entreprenad gått förlorad. Ett e-postmeddelande ansågs inte uppfylla kravet på konkretion och tydlighet i fråga om preskriptionsavbrott när meddelandet enbart innehöll ett meddelande om oro för konsekvenserna av fel i handlingar och information om att detta kunde få ekonomiska konsekvenser för projektet – utan närmare angivelse av vilken skada som uppkommit eller mot vilken part kravet riktades.

Av meddelandet till konsulten behöver det alltså tydligt framgå att ett skadeståndskrav framställs.

Kravet till konsulten måste också framställas inom de tider som framgår av ABK 09, dvs. inom tre månader från att beställaren fått skälig anledning att anta att konsulten är ansvarig för skadan (frist nr 1) dock senast nio månader efter att beställaren fått kännedom om skadan (frist nr 2) (5 kap. 6 § ABK 09).

I rädsla för att stöta sig med konsulten som en nära samarbetspartner är det dock vanligt att beställaren väljer att avvakta med att framställa krav tills samtliga förhållanden kring skadan är kända. För att slippa preskriptionsinvändningar längre fram, oavsett om dessa är befogade eller inte, ska ett skadeståndsanspråk därför framställs så snart som möjligt och utan några förbehåll.

Skadeståndsskyldigheten är dock begränsad

Bra att känna till är även att konsultens skadeståndsskyldighet enligt ABK 09 är begränsad till 120 prisbasbelopp, om inget annat har överenskommits. Det är dock inte helt ovanligt att konsultavtalet innehåller en lägre begränsning än så. Det kan ifrågasättas om en lägre begränsning verkligen är en nödvändighet när konsulten har en skyldighet att teckna en konsultansvarsförsäkring utifrån kraven enligt ABK 09. Med anledning av att konsekvenserna av fel i handlingar kan bli omfattande så måste snävare ansvarsbegränsningar uppmärksammas och noga övervägas inför undertecknande av konsultavtalet.

Avslutande ord

Arbetet med konsulter är en viktig del för ett entreprenadprojekts framdrift. Skulle olyckan vara framme och en skada uppkommer är det viktigt att som beställare av konsulttjänster i enlighet med ABK 09 så tidigt som möjligt försäkra sig om att rätten till eventuell ersättning för skada säkras. För att göra detta behöver ett skadeståndskrav framställas i rätt tid och på rätt sätt.

Artikeln skriven av Hillevi Wijk
Senior Associate på JKN Advokat
073-432 13 90
hillevi.wijk@jkn.se

See more articles