Konkursernas tid är nu – vad som händer vid en konkurs och hur du bör agera

Ingen lär ha missat att antalet konkurser har ökat kraftigt. Vi har nu på årsbasis den högsta konkursnivån på 20 år. Under augusti månad har byggsektorn varit särskilt drabbad, med en ökning av antalet konkurser för byggentreprenörer med 84 procent jämfört med förra året. Även listan över de största konkurserna under augusti månad toppades av byggsektorn.

Mot bakgrund av den dystra konkursstatistiken kommer dessvärre allt fler att stöta på situationer då en kontraktspart försätts i konkurs. Det kan i dessa situationer vara svårt att veta hur man ska agera. I denna artikel redogörs övergripande för vad en konkurs är, vad som händer vid en konkurs och vad man bör tänka på när en kontraktspart försätts i konkurs.

Vad innebär en konkurs?

Då ett företag inte har möjlighet att betala sina skulder i takt med att de förfaller till betalning och den oförmågan inte är tillfällig, kan det bli aktuellt med en konkurs. Konkursen beslutas av en domstol efter ansökan av bolagets ställföreträdare eller en borgenär (fordringsägare). I samband med beslutet utser även domstolen en konkursförvaltare.

Från och med konkursbeslutet får bolagets ställföreträdare inte bestämma över bolagets tillgångar eller ingå avtal. Efter konkursen är det istället konkursboet, med konkursförvaltaren vid rodret, som tar över bolagets tillgångar och som kan träffa avtal.

Konkursförvaltaren representerar inte bolaget och dess ställföreträdare utan samtliga borgenärer (dvs. alla de som har en fordran på konkursbolaget). Konkursförvaltarens uppdrag är att se till att på ett ordnat sätt avveckla bolaget och sälja/förädla dess tillgångar på ett sätt som är så förmånligt som möjligt för borgenärerna. Det innebär att konkursförvaltaren i princip endast ska uppfylla de av bolagets skyldigheter som leder till att tillgångarna ökar, t.ex. genom att leverera varor eller utföra arbete där konkursboet kan få betalt från sin motpart.

För att få en förståelse över de steg i konkursförfarandet som är av intresse för er som borgenär/motpart görs en översiktlig genomgång nedan.

1. Informationsinhämtande: Konkursförvaltaren ska få en överblick över verksamheten, tillgångarna, skulderna m.m. Ni som borgenär/kontraktspart kan behöva bistå konkursförvaltaren med vilka tillgångar som tillhör vem och information kring pågående projekt. Ni bör även anmäla er fordran i konkursen genom att kontakta konkursförvaltaren.
   
   
2. Slutförande av projekt: Om det vid konkursen finns pågående projekt gör konkursförvaltaren en bedömning av om konkursboet ska inträda i pågående avtal eller om ett nytt avtal kan ingås för att slutföra delar av projektet med konkursbolagets personal. Om konkursboet inte träder in bör avtal med bolag i konkurs i regel hävas.
   
   
3. Omhändertagande, värdering och försäljning av tillgångar: Konkursförvaltaren ska sälja tillgångarna i konkursen antingen genom en överlåtelse av verksamheten eller styckvis. Ni som borgenär/avtalspart med ett pågående projekt kan här ha ett intresse av att köpa ut viss egendom som konkursbolaget köpt in till projektet.
   
   
4. Indrivning av kundfordringar: Konkursförvaltaren ska framställa krav på utestående kundfordringar. Om konkursbolaget har krav på er ska ni vara beredda på att kunna bemöta kraven. Om ni har motkrav på grund av t.ex. brister i utfört arbete eller skadestånd kan de framställas som en invändning mot betalning.
   
   
5. Konkursbouppteckning: Inom två månader efter konkursen upprättar konkursförvaltaren en förteckning över bolagets tillgångar och skulder. I bouppteckningen görs även en prognos över om det beräknas bli utdelning i konkursen. Bouppteckningen kan begäras ut hos konkursförvaltaren eller tingsrätten.
   
   
6. Återvinning: Konkursförvaltaren har en särskild rätt att ”backa” transaktioner, överlåtelser eller uppgörelser som har skett före konkursutbrottet och som har gynnat en viss borgenär. Om ni är medvetna om att er kontraktspart har ekonomiska bekymmer ska ni därför vara försiktiga med att träffa uppgörelser om förlikningar, nedskrivning av fakturor m.m.
   
   
7. Förvaltarberättelse: I förvaltarberättelsen redogör konkursförvaltaren b.la. för om en kontrollbalansräkning har upprättats. Förvaltarberättelsen kan ge en indikation kring om det skulle kunna vara aktuellt att framställa krav mot styrelsen genom reglerna om kontrollbalansansvar i aktiebolagslagen.
   
   
8. Bevakningsförfarande: Det finns i de flesta konkurser begränsat med tillgångar. Om det blir utdelning räcker därför pengarna oftast bara till de prioriterade borgenärerna (borgenärer med förmånsrätt enligt förmånsrättslagen). Det är vanligt att ni som borgenär vid konkursens slut blir utan utdelning eller att utdelningen blir mycket liten. Skulle konkursförvaltaren bedöma att det blir utdelning inleds ett bevakningsförfarande. Om ni har anmält er fordran till konkursförvaltaren kommer ni att kontaktas av tingsrätten och uppmanas att skicka in underlag som styrker er fordran.
   
   
9. Konkursens avslutande: Det finns inte någon specifik tid inom vilken konkursen ska vara avslutad, utan hur lång tid det tar innan konkursen avslutas beror på innehållet i det enskilda bolaget som har försatts i konkurs.

Hur bör vi agera när konkursen är ett faktum?

Få en överblick över projektet
Om ni har ett pågående entreprenadprojekt och er motpart går i konkurs är det första ni bör göra att snabbt skaffa er en överblick över projektet.

Vad har utförts och vad är kvar att utföra? Hur mycket kommer det att kosta er att slutföra entreprenaden? Hur mycket har ni betalat till er kontraktspart eller hur mycket är er kontraktspart skyldig er? Dokumentera gärna projektets status vid konkursen genom bilder, filmer och anteckningar.

En annan viktig del är att undersöka om det finns försäkringar eller säkerheter från motparten.

Kontakta konkursförvaltaren
I direkt anslutning till konkursen bör en kontakt ske med konkursförvaltaren för att stämma av om konkursboet är intresserat av att träda in i kontraktet och fullgöra konkursbolagets åtagande. Skulle konkursförvaltaren önska inträda så måste konkursboet ställa betryggande säkerhet för fullgörandet.

Om konkursboet inte vill träda in i kontraktet eller ställa säkerhet har såväl beställaren som entreprenören rätt att häva kontraktet för återstående arbeten (AB 04/ABT 06 kap. 8 § 1 p. 4 och kap. 8 § 2 p. 2).

Det är ovanligt att konkursboet vill träda in i kontraktet. Det som istället kan ske är att konkursboet önskar träffa ett nytt avtal för att slutföra viss del av projektet. Under en månad efter konkursen är konkursbolagets personal bekostad av den statliga lönegarantin. Det finns då en möjlighet för konkursboet att ”gratis” fortsätta arbetena.

Rätten till material på arbetsområdet
Vid ett pågående entreprenadprojekt där en part går i konkurs uppstår vanligtvis frågor kring vem som äger och har rätt till material som finns på byggarbetsplatsen.

Bolaget som försatts i konkurs har rätt till sina verktyg och sin arbetsutrustning som finns på arbetsområdet.

Även material som köpts in av bolaget i konkurs och som förvaras på arbetsområdet är som utgångspunkt konkursbolagets egendom. Det gäller dock endast under förutsättning att materialet varken betalats eller tillförts fastigheten eller byggnaden. Det som i slutändan avgör vem materialet tillhör har sin grund i sakrätten och vem som har tillgång till materialet. Kort kan sägas att om entreprenören har tillgång till materialet talar det mesta för att entreprenören vid beställarens konkurs har rätt att få ut materialet.

Vid en konkurs får material och verktyg lätt fötter. Flytta därför material och arbetsverktyg från arbetsplatsen så snart som möjligt. Om det inte är möjligt, se till att samla ihop och förvara det på en avgränsad del av arbetsområdet för att undvika att det blandas ihop med annat material och verktyg. Fotografera och dokumentera i samband med det ert material och era verktyg som finns på arbetsområdet och underrätta konkursförvaltaren att det tillhör er.

Om ni är intresserade av att köpa loss material som tillhör konkursbolaget för att ni t.ex. ska fortsätta projektet är det ofta möjligt. Det kan här ofta finnas möjlighet att köpa loss materialet från konkursboet för en rimlig prislapp då boets alternativ ofta är att sälja det på offentlig auktion. Något som sällan resulterar i några stora intäkter.

Klargör era krav på konkursbolaget
I samband med kontakten med konkursförvaltaren är det bra att anmäla att ni har en fordran i konkursen och översiktligt uppskatta vad kravet uppgår till.

Om det mot förmodan blir utdelning i konkursen kommer ni (så länge som ni anmält er fordran till konkursförvaltaren) att kontaktas av tingsrätten för att bevaka er fordran. Det är först då som ni behöver precisera och styrka ert krav på konkursbolaget.

För en entreprenör utgörs ofta fordran i konkursen av ersättning för arbete som utförts före konkursen och kostnader för underentreprenörer, material m.m. som tagits av entreprenören före konkursen.

Om entreprenören häver pga. beställarens konkurs ska entreprenören även tillgodoräknas 1) ersättning för värdet av det arbete som utförts enligt AB 04/ABT 06 kap. 8 § 5 och 2) ersättning för den skada som hävningen orsakat entreprenören enligt AB 04/ABT 06 kap. 8 § 7. Finns det inga pengar i konkursboet får dock entreprenören inget betalt om inte beställaren ställt ut säkerheter.

Om beställaren häver pga. entreprenörens konkurs har beställaren rätt till ersättning för kostnadsökningar och den skada som uppkommer i och med hävningen (AB 04/ABT 06 kap. 8 § 6). Det kan röra sig om kostnader för att ta in en ny entreprenör, nya etableringskostnader och kostnader för fel och skador som behöver rättas till av annan. Om det inte finns pengar i konkursboet så får beställaren dock ingen ersättning om inte entreprenören ställt säkerhet.

Pågående rättegång vid konkurs
Om det vid konkursen finns en pågående rättegång i domstol där ni blivit stämda av bolaget som försatts i konkurs, finns vissa regler i konkurslagen kring hur rättegången ska hanteras. Konkursförvaltaren kommer att få frågan om konkursboet vill inträda i rättegången. På grund av kostnadsansvaret vid förlust, innebär det ett stort risktagande för konkursboet att inträda i rättegången. Konkursförvaltaren är därför ofta intresserad av att träffa en förlikning.

I samband med förlikningsförhandlingarna är det värt att känna till att konkursbolagets styrelse i vissa fall kan ställa säkerhet för det förlikningsbelopp som erbjudits. Gör styrelsen det kan de därefter, genom konkursbolaget, själva driva processen utan konkursboets inblandning. Då konkursbolaget vid förlust helt saknar tillgångar för täckande av motpartens rättegångskostnader riskerar en sådan rättegång att bli farlig för motparten.

Om det istället är ni som har stämt motparten finns ofta inga incitament för konkursboet att inträda i rättegången. Er fordran på tvistebeloppet och rättegångskostnader får då göras gällande som en fordran i konkursen som endast får betalt om det blir utdelning i konkursen.

Avslutande ord

Konkurser och de frågor som uppkommer i samband med konkurs är ofta komplexa och säregna. Artikeln kan mot bakgrund av det ge en övergripande bild och tjäna som en första utgångspunkt då er kontraktspart går i konkurs. I det enskilda fallet är det dock ofta bra att snabbt ta in juridiskt biträde för att i den mån det går, minimera skadorna.

Artikeln skriven av Julia Werner
Associate på JKN Advokat
076-948 24 37
julia.werner@jkn.se