Vem är tredje man och hur fördelas ansvaret för tredjemansskador?

Entreprenader innehåller ofta riskfyllda moment och skador kan inträffa även om försiktighetsåtgärder vidtas. Frågan om vem som ansvarar för tredjemansskador kan vara snårig. Av 5 kap 13 § AB/ABT följer att entreprenören i förhållande till beställaren är ansvarig för dennes skadeståndsskyldighet gentemot tredje man till följd av entreprenaden. Entreprenören är dock fri från skadeståndsskyldighet om han kan visa att han rimligen inte kunnat förebygga eller begränsa skadan. 

När det kommer till s.k. miljöskador, vilka kan uppstå vid till t.ex. schaktnings- eller sprängningsarbeten, är beställaren ansvarig för den skadeståndsskyldighet som entreprenören enligt 32 kap miljöbalken (1998:808) har mot tredje man, om entreprenören kan visa att han rimligen inte kunnat förebygga eller begränsa skadan.

Syftet med den här artikeln är att sammanfatta hur regleringen vid krav från tredje man ska tolkas. Det vill säga vem utgör tredje man, hur ser skadeståndsskyldigheten ut enligt 5 kap 13 § AB/ABT och miljöbalken och vad kan du som entreprenör göra för att förebygga och begränsa skada? 

Vem är tredje man enligt AB/ABT?

Som en följd av entreprenaden kan både beställaren och entreprenören bli skadeståndsskyldiga inte bara i förhållandet till sin kontraktspart utan även i förhållandet till tredje man. 

Vem tredje man är har varit föremål för olika uppfattningar. I BKK:s förtydligande nr 1 år 2012 uttalade BKK att avsikten var att bestämmelsen 5 kap 13 § AB/ABT inte skulle omfatta skadeståndskrav mot beställaren som hade sin grund i ett avtalsförhållande, tex en hyresgäst, vilket avvek från hur begreppet tolkades enligt den allmänna avtalsrätten. BKK:s uppfattning hade i tiden före förtydligandet vunnit stöd i några skiljedomar.

Under 2023 prövade dock Svea hovrätt i ett avgörande (mål nr T 13155-20) frågan om skadeståndsansvaret i förhållandet till tredje man enligt 5 kap 13 § AB/ABT. Statens fastighetsverk (SFV) hade då tecknat entreprenadavtal med en entreprenör avseende ombyggnad och renovering av bergrum. SFV hyrde ut två bergrum till Nordiska museet och ett antal museiföremål täcktes av damm under entreprenaden. Nordiska museet riktade krav mot SFV som i sin tur begärde ersättning från entreprenören. Frågan för hovrätten att pröva var bland annat om Nordiska museet var tredje man. Hovrätten bedömde att tolkningen skulle ske objektivt och att ”tredje man” skulle vara den som inte är part i entreprenadavtalet. Nordiska museet ansågs därför vara tredje man enligt 5 kap 13 § AB/ABT. 

Utifrån hovrättsdomen skulle begreppet tredje man, likt avtalsrätten, omfatta alla de som inte är del av entreprenadavtalet. Skulle så vara fallet sträcker sig ansvaret mot tredje man i AB/ABT längre än vad som varit den gängse uppfattningen. Det skulle även få betydelse bland annat då skadebegränsningsregeln i 5 kap 11 § AB/ABT inte återfinns i 5 kap 13 § AB/ABT. 

Hur fördelas ansvaret? 

Ett regresskrav, eller en regressrätt, är rätten någon har att återkräva betalning av den som egentligen ska stå betalningsansvarig. En förutsättning för ett regresskrav med stöd i 5 kap 13 § 1 st AB/ABT är att det förelegat en skadeståndsskyldighet för beställaren i förhållandet till tredje man. I bestämmelsens 2 st begränsas dock beställarens regressrätt om entreprenören kan visa att denne rimligen inte kunnat förbygga eller begränsa skadan. Här gäller alltså att entreprenören måste visa att han vidtagit tillräckliga åtgärder för att entreprenören ska gå fri från ersättningsskyldighet i förhållandet till sin beställare. 

Av 3 st följer att om entreprenören är skadeståndsskyldig gentemot tredje man enligt 32 kap MB är beställaren ansvarig om entreprenören kan visa att denne varken kunnat förebygga eller begränsa skadan.

Vilken skadeståndsskyldighet omfattas av 32 kap miljöbalken?

Skadestånd enligt 32 kap MB ska betalas för bl.a. sakskada som verksamhet på en fastighet har orsakat i sin omgivning, 32 kap 1 § MB. Ansvaret enligt MB är relativt långtgående för skador som drabbar en grannfastighet vid utförande av entreprenadarbetena.

Den typ av skador som främst blir aktuella vid entreprenader är skador som uppstår genom förorening, buller, skakning eller annan liknande störning, 32 kap 3 § MB. Med ”annan liknande störning” kan exempelvis avses ledningsförläggning eller beläggningsarbeten som försvårar tillträde eller blockerar affärslokal (NJA 1996 s. 634) eller skador i samband med borrning för bergvärme (NJA 2022 s. 303). 

Skadestånd ska också betalas vid skada genom sprängsten, 32 kap 4 § MB, eller för skador som orsakas av grävning eller liknande arbete om den som utför eller låter utföra arbetet försummar att vidta skyddsåtgärder eller brister i omsorg vid utförandet och om arbetet är särskilt ingripande, 32 kap 5 § MB. 

Tredje man som framställer krav med stöd i 32 kap MB har möjlighet att vända sig både mot entreprenören och den som låter utföra arbetena, normalt fastighetsägaren/beställaren.  

Några reflektioner

Sammanfattningsvis är det inte säkert om begreppet ”tredje man” i AB/AB omfattar en vidare grupp. Om begreppet har utökats skulle det i sådant fall kunna innebära att ett regresskrav inte träffas av någon beloppsbegränsning motsvarande den i 5 kap 11 § AB/ABT. Vill du som beställare/entreprenör att något annat med säkerhet ska gälla bör det alltså regleras i kontraktet.

Tredje man, dvs den som inte är en del av entreprenadavtalet, kan vända sig till både entreprenören och beställaren med kravet vartefter regressansvaret mellan beställare och entreprenör sedan bestäms enligt 5 kap 13 § AB/ABT. En börda placeras på entreprenören eftersom entreprenören måste visa att tillräckliga förebyggande eller skadebegränsande åtgärder vidtagits. För att säkra upp bevisning gäller det att löpande dokumentera hur arbetet utförts, vilka instruktioner som kommer ifrån beställaren om hur arbetet ska utföras och vilka åtgärder som vidtas. Uppstår oväntade kostnader, som måste vidtas för att förebygga skada, är beställaren skyldig att ersätta sådana kostnader om det inte omfattas av kontraktsarbetet.

Som entreprenör gäller det att ha god koll på den pågående entreprenaden och att tillse att tillräckliga förebyggande och skadebegränsande åtgärder vidtas, särskilt vid sådana riskfyllda arbeten som träffas av 32 kap MB. När det kommer till försäkringsskyddet vid miljöskada ska nämnas att regleringen i AB/ABT inte tar hänsyn till de olika skadetyperna som kan förekomma. Den ”vanliga” försäkringen erbjuder ofta ett begränsat skydd för ren förmögenhetsskada men vid miljöskada kan försäkringsgivarna erbjuda ett utökat skydd, som minimum i linje med basomfattningen i AMA AF.

Stöter du som entreprenör eller beställare på frågor kring hanteringen av skadeståndskrav från annan än din kontraktspart svarar vi gärna på frågor. 

Artikeln skriven av Hillevi Wijk
Advokat på JKN Advokat
073-432 13 90
hillevi.wijk@jkn.se