Category Archive: News

  1. Den första tingsrättsdomen om ersättning för onormala prisförändringar

    Comments Off on Den första tingsrättsdomen om ersättning för onormala prisförändringar

    I slutet av juni tog tingsrätten ställning till en entreprenörs krav på ersättning för onormala prisförändringar (Jönköpings tingsrätts dom i mål nr T 3033–23). Såvitt jag känner till är det den första rättsliga prövningen där en allmän domstol tar ställning till ett krav grundat på kap 6 § 3 i AB/ABT.

    Bestämmelsen infördes i AB/ABT i samband med den senaste revideringen. Innan dess fanns motsvarande bestämmelse i en reservation framtagen av Byggföretagen, vilken regelbundet utgjorde avtalsinnehåll från början av 1970-talet. Under de ca 20 år vi levt med nuvarande standardavtal har bestämmelsen sällan åberopats fram till de senaste åren i samband med de prisökningar som följde i kölvattnet av bl.a. Covidpandemin, Cementakrisen och Ukrainakriget.

    Även om tingsrätten i det här fallet inte gör någon fullständig prövning av rekvisiten i kap 6 § 3 (se nedan varför), så är domen av intresse för en bransch som väntar på vägledande praxis om hur bestämmelsen ska tillämpas. Domen kom att handla om när det är visat att entreprenören har haft en kostnadsändring.

    Kort repetition av bestämmelsen i kap 6 § 3 AB/ABT

    Bestämmelsen i AB/ABT kap 6 § 3 utgör en slags force majeure/hardship klausul. Den innebär att det avtalade priset ska ändras givet att vissa förutsättningar är uppfyllda. Hur bestämmelsen ska förstås och tillämpas i praktiken är dock oklart. Detta är sedan tidigare orörd mark på ett förhållandevis krångligt juridiskt område.

    Svårigheterna kretsar främst kring rekvisiten att det ska vara en kostnadsändring, och att kostnadsändringen ska vara oförutsebar och väsentlig. När det gäller krav kopplade till material ”räcker” det att kostnadsändringen orsakats av onormala prisförändringar. Men gäller kostnadsändringen förnödenhet eller tjänst krävs att kostnadsändringen är förorsakad av krig eller annat krisförhållande. Även rättsföljden är oklar, dvs hur priset ska ändras om väl rekvisiten är uppfyllda. 

    Bestämmelsen lyder: 

    Tingsrättsfallet – bakgrunden

    Entreprenören hade åtagit sig att bygga en ny industribyggnad.  Kontraktssumman var ca 84,4 MSEK, och priset var fast utan indexreglering. Parterna ingick kontrakt i mars 2021. ABT 06 var kontraktshandling. Anbudet lämnades i februari 2021. Entreprenaden godkändes i november/december 2022.

    Entreprenören gjorde gällande att både Covidpandemin och Ukrainakriget samt följderna på omvärlden hade orsakat onormala prisförändringar på material som ingått i entreprenaden och att entreprenören därför drabbats av en kostnadsökning om 11,5 MSEK. Kostnadsökningen hade entreprenören räknat fram utifrån Entreprenadindex och en jämförelse med sin faktiska inköpskostnad för varje materialslag (se utveckling kring detta längre ned). Entreprenören begärde ersättning av beställaren med ca 7,8 MSEK. Entreprenören begärde även moms på beloppet, så kravet var totalt ca 9,7 MSEK inkl. moms.

    Att beloppet som begärdes i målet var lägre än den totala kostnadsökningen berodde på att entreprenören gjort avdrag med ca 3,7 MSEK (från 11,5 MSEK). Som det får förstås menade entreprenören att den delen av kostnadsökningen var normal och därför förutsebar och/eller icke-väsentlig. Även uppskattningen om storleken på en normal kostnadsökning gjordes utifrån Entreprenadindex.

    Entreprenörens argument kring kostnadsökningen

    Eftersom domen kom att handla om kostnadsökningen finns skäl att fördjupa sig lite mer i hur entreprenören argumenterade i denna del.

    Kostnadsökningen beräknade entreprenören genom att jämföra förändringen av Entreprenadindex från anbudstiden till tiden för inköp och därefter ställdes den i relation till det faktiska inköpspriset (se formel i bilden nedan).

    Den här beräkningsmetoden presenterades under 2023 i Lexnovas Expertkommentarer Kostnadsökningar för material i entreprenader – förslag till praktisk tillämpning.  

    Entreprenören redovisade inte sin kostnadskalkyl i domstolen, utan argumenterade för att det var mer objektivt att använda den aktuella beräkningsmetoden enligt vilken man räknade baklänges från inköpspriset. Detta då det inte fanns ”anledning att tro att en viss entreprenör skulle ha haft en annan kostnadsutveckling än den som gällt för marknaden i stort”.

    Entreprenören argumenterade för att man med den använda metoden undvek problem som kan uppkomma om man utgår från kalkylen och entreprenören räknat bort sig och satt för lågt pris. I sådant fall hade ju beräkningen gett en betydligt större kostnadsökning bara för att entreprenören räknat fel. Ytterligare en fördel som förespråkades med metoden var att man undvek en omfattande materialhantering i rättsprocessen (dvs bevisning) som hade gjort processen dyrare att driva. Även om det inte sägs uttryckligen bygger resonemanget på att det faktiska inköpspriset, som beräkningen utgår ifrån, är marknadsmässigt. Metoden innebär också att Entreprenören undgår att redovisa kostnadsnivån för olika material i samband med att anbud lämnas (detta kan ske genom anbud från leverantörer avseende aktuellt projekt eller fakturor från inköp för vilket projekt som helst om inköpen gjorts vid tidpunkten för anbud). 

    Tingsrättens dom

    Utgångspunkten för tingsrättens dom är att entreprenören har bevisbördan för att kostnadsökningen varit av den storlek som entreprenören gör gällande.

    Tingsrätten konstaterade att den första frågan som skulle prövas var om entreprenören hade styrkt att denne drabbats av en kostnadsökning. Entreprenören hade åberopat en omfattande Excelfil över resultatet av beräkningsmodellen. Vidare hade entreprenören låtit en auktoriserad revisor från PwC granska Excelfilen med utgångspunkt från en projektrapport som baserades på entreprenörens huvudbok.

    Revisorn hade gjort stickprov av fakturorna som visade verkliga kostnader och då inte sett några avvikelser. Kostnaden skiljde sig dock nästan genomgående mellan kostnaderna i projektrapporten och redovisad kostnad i Excelfilen. Revisorn uppgav i förhör att denne inte haft i uppdrag att dra några slutsatser eller ge något bestyrkande och att det var upp till entreprenören och tingsrätten att dra egna slutsatser. 

    Tingsrätten uppgav, för det första, att entreprenören inte visat att entreprenören hade drabbats av några faktiska kostnadsökningar av betydelse. Det hade, enligt tingsrätten, inte ens påståtts att leverantörerna hade fakturerat sina ökade kostnader (med undantag för ett fall). Därefter anmärkte tingsrätten, för det andra, att det inte framgått vilka fakturor revisorn hade granskat. Tingsrätten konstaterade sen att entreprenören inte presenterat sin kalkyl och att det således inte framgick vilket pris entreprenören hade kalkylerat med för respektive varuslag eller vilket riskpåslag entreprenören hade gjort. Tingsrätten var tydlig med att det i avsaknad av kostnadskalkyl och verifikat inte var möjligt för vare sig tingsrätten eller beställaren att bedöma den faktiska kostnadsökningen. Slutsatsen var enligt tingsrätten att entreprenören inte hade styrkt sina ökade kostnader.

    Hur tingsrättens bedömning hade fortlöpt om entreprenören väl passerat det första ledet i bedömningen vet vi inte. Redan här avgjordes nämligen frågan då tingsrätten fann att entreprenören inte hade styrkt sina (faktiska) kostnader. Ersättningskravet för onormal kostnadsökning ogillades därför.

    Vi följer utvecklingen framöver

    Tingsrättens dom är överklagad till Göta hovrätt (mål nr T 3368-24). Tingsrätters avgörande är inte vägledande praxis. Hovrätternas avgöranden kan däremot vara vägledande och därför blir det mer intressant att följa hur hovrätten resonerar. 

    Sedan tidigare finns ett annat omtalat pågående mål med ersättningskrav för onormala prisökningar på material i Örebro tingsrätt (mål nr T 715-23). Det målet ser ut att kunna bli avgjort först under nästa år. Om det överklagas är det även i det fallet Göta hovrätt som tar upp frågan.

    Mer praxis från andra håll kan vara att vänta. Tuffa tider är ofta tvistedrivande, och byggbranschen har haft det väldigt tufft på senare år till följd av Covidpandemin, höjda räntor, kriget i Ukraina mm. Tvister tar dock tid att tröska igenom så än kan det dröja innan vi får mer klarhet i hur bestämmelsen i kap 6. § 3 ska tillämpas.

    —-

    JKN Advokat är en advokatbyrå specialiserad inom entreprenadrätt och anlitas flitigt av såväl entreprenörs- som beställarsidan. Vill du ha hjälp att driva ett krav eller bestrida ett krav – vare sig det gäller kap. 6 § 3 eller något annat – går det bra att kontakta mig eller någon av mina kollegor.

    Artikeln skriven av Cecilia Wesslén Mikaelsson
    Advokat på JKN Advokat
    070-823 93 74
    cecilia.wesslen@jkn.se

  2. Så bör beställaren av konsulttjänster agera när fel eller skada upptäcks

    Comments Off on Så bör beställaren av konsulttjänster agera när fel eller skada upptäcks

    Arbete tillsammans med tekniska konsulter är ofta en nödvändig och viktig komponent under ett pågående entreprenadprojekt. Konsulten behövs och är en stor tillgång för framtagande av ritningar, beskrivningar eller för annan teknisk rådgivning under entreprenadtiden.

    ABK 09 är ett vanligt förekommande standardavtal för konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet men avtalsvillkoren medför att relativt stränga krav ställs på beställaren att agera i rätt tid när fel och skada uppkommer. Därför är det nödvändigt att ha koll på vad som gäller när detta sker. När måste skadeståndsanspråket framställas och vilka krav uppställs egentligen på utformningen? För entreprenörer aktualiseras frågeställningarna främst i totalentreprenader.

    Vad säger avtalsvillkoren om konsultens ansvar?

    Enligt ABK 09 ska konsulten genomföra uppdraget fackmässigt, med omsorg och genom att iaktta god yrkessed (2 kap. 1 § ABK 09). Konsulten ansvarar, med vissa begränsningar, för skada som konsulten orsakar beställaren genom bristande fackmässighet, åsidosättande av sedvanlig omsorg eller annan vårdslöshet vid genomförande av sitt uppdrag (5 kap. 1 § ABK 09). Därmed gäller att om konsulten inte utfört uppdraget fackmässigt, med omsorg eller på annat vis agerat vårdslöst så kan skadeståndsskyldighet uppkomma.

    Upptäcks fel i av konsulten framtagna handlingar har konsulten som utgångspunkt en skyldighet att på egen bekostnad avhjälpa felen efter att detta påtalats (5 kap. 5 § ABK 09). Konsulten är dock inte skyldig att avhjälpa eller åtgärda uppkommen skada, istället behöver skadeståndskrav framställas.

    Här är det alltså viktigt att hålla isär reklamation av fel i handlingarna från framställande av skadeståndskrav avseende den skada som felet har medfört. Den skada som drabbar beställaren är ofta en merkostnad och inte sällan kan omfattningen av en sådan kostnad vara svår att överblicka i ett tidigt skede.

    Krav på skadestånd – framställ kravet kvickt och på rätt sätt

    Enligt ABK 09 ska ett krav på skadestånd framföras skriftligen inom tre månader från det att beställaren fått skälig anledning att anta att konsulten är ansvarig för skadan, dock senast nio månader efter att beställaren fått kännedom om skadan (5 kap. 6 § ABK 09). ABK 09 uppställer dock inte några tydligare krav än så på hur kravet ska framföras. Så vad gäller egentligen?

    Kravet måste vara skriftligt. Det räcker inte med att parterna diskuterar uppkommen skada under ett byggmöte eller att dialog förs per telefon. Det står numera också klart att ett skadeståndskrav inte behöver innehålla ett preciserat belopp. Däremot måste det framgå att det är fråga om ett krav på ersättning/skadestånd och en grund för kravet behöver också anges. Frågan har prövats i ett flertal avgöranden under de senaste åren (se bl.a. Svea hovrätts dom den 20 mars 2020 i mål T 6691-17, Svea hovrätts dom den 31 maj 2019 i mål T 12355-18 och Hovrätten över Skåne och Blekinges dom den 28 februari 2018 i mål T 1118-17.)

    I Svea hovrätts dom den 17 januari 2023 i mål T 6836-21 ansåg hovrätten att rätten att enligt ABK 09 göra anspråk på skadestånd mot konsulterna avseende en entreprenad gått förlorad. Ett e-postmeddelande ansågs inte uppfylla kravet på konkretion och tydlighet i fråga om preskriptionsavbrott när meddelandet enbart innehöll ett meddelande om oro för konsekvenserna av fel i handlingar och information om att detta kunde få ekonomiska konsekvenser för projektet – utan närmare angivelse av vilken skada som uppkommit eller mot vilken part kravet riktades.

    Av meddelandet till konsulten behöver det alltså tydligt framgå att ett skadeståndskrav framställs.

    Kravet till konsulten måste också framställas inom de tider som framgår av ABK 09, dvs. inom tre månader från att beställaren fått skälig anledning att anta att konsulten är ansvarig för skadan (frist nr 1) dock senast nio månader efter att beställaren fått kännedom om skadan (frist nr 2) (5 kap. 6 § ABK 09).

    I rädsla för att stöta sig med konsulten som en nära samarbetspartner är det dock vanligt att beställaren väljer att avvakta med att framställa krav tills samtliga förhållanden kring skadan är kända. För att slippa preskriptionsinvändningar längre fram, oavsett om dessa är befogade eller inte, ska ett skadeståndsanspråk därför framställs så snart som möjligt och utan några förbehåll.

    Skadeståndsskyldigheten är dock begränsad

    Bra att känna till är även att konsultens skadeståndsskyldighet enligt ABK 09 är begränsad till 120 prisbasbelopp, om inget annat har överenskommits. Det är dock inte helt ovanligt att konsultavtalet innehåller en lägre begränsning än så. Det kan ifrågasättas om en lägre begränsning verkligen är en nödvändighet när konsulten har en skyldighet att teckna en konsultansvarsförsäkring utifrån kraven enligt ABK 09. Med anledning av att konsekvenserna av fel i handlingar kan bli omfattande så måste snävare ansvarsbegränsningar uppmärksammas och noga övervägas inför undertecknande av konsultavtalet.

    Avslutande ord

    Arbetet med konsulter är en viktig del för ett entreprenadprojekts framdrift. Skulle olyckan vara framme och en skada uppkommer är det viktigt att som beställare av konsulttjänster i enlighet med ABK 09 så tidigt som möjligt försäkra sig om att rätten till eventuell ersättning för skada säkras. För att göra detta behöver ett skadeståndskrav framställas i rätt tid och på rätt sätt.

    Artikeln skriven av Hillevi Wijk
    Senior Associate på JKN Advokat
    ​073-432 13 90
    hillevi.wijk@jkn.se

  3. Verkan av uppsägning av à-pris i mängdkontrakt vid minskade mängder

    Comments Off on Verkan av uppsägning av à-pris i mängdkontrakt vid minskade mängder

    Villkoren avseende mängdkontrakt som finns i AB 04 och ABT 06 är få och inte helt tydliga. Ett exempel på detta är hanteringen av priset på kvarstående mängder efter uppsägning av à-priser vid minskade mängder.

    Reglering av à-pris vid minskad mängd hanteras i AB 04 kap 6 §§ 6 och 7, se urklipp över bestämmelserna nedan:

    Kap 6 § 6 andra stycke utgör ett skyddsnät med en angiven kvantitetsgräns upp till vilken part ska anses vara bunden av angivna priser. Har denna uppnåtts anses förutsättningarna för priset ändrats så mycket att det anses rimligt att omförhandla och komma fram till en nytt pris för arbetet.

    I AB 04 kap 6 § 7 p 2 föreskrivs att värdet av avgående arbete ska fastställas till det belopp det anses ingå eller beräknas ingå i kontraktssumman. En minskning av mängd är dock inte detsamma som avgående arbete. I och med att mängder i mängdkontrakt redan är prissatta och reglering sker utifrån uppmätt arbete korrigeras värdet av den minskade mängden automatiskt, att därutöver ha en regel om kreditering av detta arbete från kontraktssumman är meningslöst och uppfyller inte syftet med uppsägning av à-priser i kap 6 § 6 andra stycket. 

    AB 04 kap 6 § 7 ger inte vägledning om hur kvarstående mängd ska prissättas då à-priset rätteligen har sagts upp enligt kap 6 § 6 andra stycket och priset därmed inte längre ska gälla för detta arbete.

    Ingen av bestämmelserna i kap 6 § 7 p 1 eller p 2 är enligt ordalydelse direkt tillämplig för prissättning av kvarstående mängd efter mängdminskning då det tidigare à-priset efter uppsägning enligt kap 6 § 6 andra stycket inte längre gäller.

    Beställaren kan invända att det inte är några arbeten som tillkommit eller avgått utan det är samma arbete som ska utföras som kvarstår. Eventuell reglering av minskade mängder ska därför endast hanteras enligt AB 04 kap 6 § 11.  Det avtalade à-priset kvarstår på återstående arbeten. Värdet av avgående arbete är det belopp varmed arbetet ingår i kontraktssumman; dvs värdet är detsamma som à-priset som tagits upp under aktuell kod i mängdförteckningen multiplicerat med den minskade mängden.

    Regeln i AB 04 kap 6 § 11, med rätt till ersättning vid slutreglering för entreprenören då avgående arbeten överskrider tillkommande, kommer dock sällan i spel så att den täcker entreprenörens förlorade täckningsbidrag. Den kräver att skillnaden av avgående och tillkommande arbete måste överstiga 20 % av kontraktssumman för att kompensation för utebliven vinst ska börjar utgå till entreprenören. Det blir en svårnådd gräns för entreprenören som rimmar illa med de låga vinstmarginalerna i anläggningsbranschen. Beställaren, som upprättat mängdförteckningen och svarar för dess riktighet, undgår därmed att svara för den ekonomiska konsekvensen av bristfälligheten i mängdförteckningen vid kraftigt minskade mängder. Om kompensation för den minskade mängden endast sker genom AB 04 kap 6 § 11 tar man bort incitamentet för beställaren att enas om ett nytt à-pris efter uppsägningen; beställaren kommer då undan med att betala det ursprungliga à-priset på resterande mängd.

    Bestämmelsen i AB 04 kap 6 § 4 kan komma att kompensera entreprenören vid ÄTA för åtgärder, arbeten eller utgifter som föranletts av entreprenadhandlingarna men på grund av ÄTA inte blivit till avsedd nytta. Denna bestämmelse handlar inte om minskade mängder vid mängdreglering men skulle kunna tillämpas då beställaren via PM eller nya bygghandlingar beställer ändringar som medför minskade mängder och onödiga kostnader för entreprenören.

    À-priser

    À-pris inkluderar samtliga kostnader för en viss enhet av arbete, dvs både material, hjälpmedel, arbete, centraladministration, omkostnader, risk och vinst för entreprenören. En kraftigt minskad mängd innebär att de fasta omkostnaderna entreprenören bär för entreprenaden ingående i à-priset, kanske inte ryms inom den mindre kvarstående mängden, vilket kommer att tunna ut täckningsbidraget om priset inte justeras. Intäkter försvinner men kostnaderna kvarstår. Om detta hade varit känt i anbudsskedet hade entreprenören kanske inte ens godtagit kontraktet. Då kvantitetsgränsen i AB kap 6 § 6 andra stycke överskrids anses förutsättningarna som à-priset vilar på inte längre hålla. Poängen är förfelad med en särskild regel som ger rätt till uppsägning av à-pris vid minskade mängder över kvantitetsgränsen om effekten av uppsägningen endast är att den ”avgående” mängden regleras till anbudspriset och kvarstående mängder utöver kvantitetsgränsen ändå ska ersättas till samma à-pris som gällt före uppsägningen, dvs vad som ändå gäller vid mängdreglering. 

    En utväg är att tolka regeln i AB 04 kap 6 § 7 p 2 så att entreprenören får beräkna värdet på den ”avgående” mängden, dvs den minskade mängden så att fasta och allmänna kostnader undantas från avräkningen av kontraktssumman till beställarens favör. Det blir då inte frågan om att beställaren tillgodoräknas hela det angivna à-priset i mängdförteckningen som avgående från kontraktssumman vid större mängdminskningar utan ett annat lägre värde, som ger entreprenören kompensation för kostnaderna och eventuellt även för förlorat täckningsbidrag vid den minskade mängden.  

    Om större delen av en mängdkod eller hela mängdkoden utgår är detta en tilltalande lösning då det knappt finns någon kvarstående mängd att prissätta och man kan kanske kalkylera de ekonomiska effekterna direkt. Kompensation sker direkt i respektive mängdkod istället för först vid slutreglering enligt AB 04 kap 6 § 11.

    Om det ändå kvarstår en reglerbar mängd efter minskningen att hantera har man dock inte löst prissättningen för denna. Den kvarstående mängden kommer ju att behöva utföras på andra ekonomiska förutsättningar än de à-priset i mängdförteckningen är baserat på. 

    Per Samuelsson skriver i AB 04 – En kommentar, 2016 u 1, s 356 att om inte parterna kommit överens om hur ersättning ska beräknas och inte heller omständigheterna i övrigt ger erforderlig ledning så är det enligt motiv AB 72 branschsedvana att entreprenören i sådana fall ska ersättas enligt självkostnadsprincipen (löpande räkning), se även Motiv AB 72 (1988) s 173.

    För att kunna hantera den kvarstående mängden, om parterna inte själva kommer överens om ett nytt à-pris, borde då regeln i AB 04 kap 6 § 7 p 1 med övergång på löpande räkning för tillkommande mängd även tillämpas på den kvarstående mängden efter uppsägning av à-priset pga minskad mängd.

    Ett tredje alternativ, då AB 04 kap 6 § 7 egentligen inte hanterar kraftigt minskad mängd kontraktsarbeten i mängdförteckning, är att tillämpa AB 04 kap 6 § 6 3 st analogt – det angivna à-priset i mängdförteckningen gäller inte arbete som tillkommer eller avgår under andra förutsättningar än dem som à-priset grundas på, vilket också innebär en övergång på löpande räkning på hela den kvarstående mängden om parterna inte kan enas om nytt à-pris. Det skulle också hantera problemet att vid mängdreglering upptäcks i regel inte minskad mängd förrän arbetet redan är upparbetat och att uppsägningen då kommit för sent för ett nytt à-pris. AB 04 kap 6 § 6 3 st kan tillämpas retroaktivt till skillnad från AB 04 kap 6 § 6 2st där det nya à-priset bara gäller från och med den skriftliga uppsägningen.

    Avslutande ord

    Regeln om övergång till löpande räkning i AB för det fall parterna inte kan enas om ett nytt à-pris får funktion att vara både ett påtryckningsmedel för parterna att komma överens men även att tillgodose behovet av att nå en skälig lösning för reglering då avtalat pris saknas, en lösning som därtill enligt Motiv AB 72 följer sedvana vid byggnads-, anläggnings- och installationsarbeten.

    Beställaren får enligt reglerna om löpande räkning i AB 04 kap 6 §§ 9 skyldighet att ersätta entreprenören för dennes faktiska material och arbetskostnader med ett skäligt entreprenörsarvode. Samtidigt får entreprenören enligt AB 04 kap 6 § 10 en omsorgsplikt och även redovisningsskyldighet gentemot beställaren med originalverifikationer av de inköp och arbeten som skett på löpande räkning.

    Inför revideringen av AB 04 och ABT 06 kan BKK förhoppningsvis förtydliga och hantera förändrade mängder i mängdkontrakt separat och inte insprängt i villkor som hanterar ÄTA.

    Artikeln skriven av Andreas König
    Advokat och Partner på JKN Advokat
    ​073-062 93 72
    andreas.konig@jkn.se

  4. Skyldigheten att informera beställaren om brister i förfrågningsunderlaget

    Comments Off on Skyldigheten att informera beställaren om brister i förfrågningsunderlaget

    Snart två år har gått sedan Högsta förvaltningsdomstolen genom rättsfallen HFD 2022 ref 4 I och II slog fast att leverantörer har en skyldighet att påtala brister och otydligheter som de upptäcker i upphandlingsdokumenten, om de senare ska kunna göra gällande bristen eller otydligheten som en grund för överprövning av upphandlingen. Den omfattande påtalandeskyldighet som domarna ger uttryck för har fått stort genomslag i praktiken och när jag håller utbildningar får jag ofta frågan om den innebär att man som entreprenör måste lyfta alla otydligheter i beställarens förfrågningsunderlag redan i anbudsskedet, dvs. även sådana otydligheter och brister som rör entreprenadens omfattning och utförande. Jag har även mött offentliga beställare som invänt mot entreprenörens rätt till ersättning för likställda ÄTA-arbeten med hänvisning till HFD 2022 ref. 4 och att entreprenören har en skyldighet att redan i anbudsskedet att lyfta alla otydligheter i beställarens handlingar, för att senare kunna göra gällande otydligheten mot beställaren.

    Innebär då påtalandeskyldigheten som införts genom HFD 2022 ref. 4 att entreprenören måste påtala alla brister och otydligheter som entreprenören upptäckt i beställarens handlingar redan i anbudsskedet? Det korta svaret på den frågan är: nej, verkligen inte. I det följande reder jag ut varför.

    Lagen om offentlig upphandling (LOU) ålägger alla upphandlande myndigheter (UM) att genomföra upphandlingar i enlighet med principerna om likabehandling, icke-diskriminering, öppenhet, proportionalitet och ömsesidigt erkännande. Detta innebär bl.a. att samtliga villkor och bestämmelser i upphandlingsdokumenten ska vara formulerade på ett klart, tydligt och precist sätt.

    Inte sällan förekommer dock otydligheter i förfrågningsunderlaget när det gäller t.ex. utvärderingsmodeller och vilka krav som ska ställas på referenspersoner och referensobjekt som UM har efterfrågat. Det är alltså fråga om otydligheter i upphandlingskraven, som kan avse både kvalificeringskrav och utvärderingskrav. En leverantör som upptäcker sådana otydligheter bör begära ett förtydligande av UM genom att ställa en fråga i anbudsskedet. Om leverantören inte begär ett förtydligande, kommer den inte senare kunna åberopa otydligheten som grund för att överpröva upphandlingen. (Med detta sagt kan det finnas andra, strategiska skäl att inte begära ett förtydligande, och detta får då ställas mot risken att senare inte kunna använda otydligheten som skäl för överprövning.)

    Förfrågningsunderlaget (i Begreppsbestämningar till AB/ABT definierat som ”det underlag som beställaren tillhandahåller för utarbetande av anbud”) innehåller även andra handlingar än sådana som avser upphandlingskraven och består ofta av utkast till entreprenadkontrakt, administrativa föreskrifter, utkast till à-prislista, ej prissatt mängdförteckning, beskrivningar och ritningar m.m.

    Liksom UM har en skyldighet enligt LOU att tillse att upphandlingsdokumenten är klara och tydliga, åligger det beställaren av en entreprenad att upprätta ett förfrågningsunderlag som är lämpligt och konsekvent samordnat och där entreprenören i anbudsskedet inte ska behöva missta sig på vilka arbeten som ska ingå i hans åtagande (se kommentaren till AB/ABT kap. 1 § 1).

    Även vad avser annat än upphandlingskraven är det snarare regel än undantag att det i förfrågningsunderlaget förekommer otydligheter om arbetenas omfattning och utförande. Här har vi alltså att göra med otydligheter i kontraktskraven, inte upphandlingskraven. AB/ABT kap. 1 innehåller ett antal regler för hur sådana otydligheter ska hanteras av entreprenören i anbudsskedet. Som exempel kan nämnas AB/ABT kap. 1 §§ 3 och 4 som anger hur entreprenören ska hantera motstridiga uppgifter i handlingarna. Ett annat exempel är AB/ABT kap. 1 § 6 som anger att för riktigheten av uppgifter, undersökningsmaterial och tekniska lösningar svarar den part som tillhandahållit dem, vilket innebär att entreprenören vid beräkning av anbudet har ska utgå från och prissätta en teknisk lösning eller en viss angiven mängd som beställaren har tillhandahållit, även om entreprenören förstår att det faktiska utförandet eller omfattningen kommer bli en annan i praktiken.

    Enligt AB/ABT finns det ingen skyldighet för en entreprenör/leverantör att i anbudsskedet informera beställaren om motstridiga uppgifter eller andra otydligheter i förfrågningsunderlaget. Den skyldigheten gäller endast för part, vilket entreprenören blir när kontrakt tecknats (se AB/ABT kap. 2 § 9/10). En beställare kan alltså inte med framgång hävda att en entreprenör inte får göra gällande brister och otydligheter i förfrågningsunderlaget under entreprenadtiden med hänvisning till att entreprenören inte försökt reda ut otydligheten i anbudsskedet.

    Det kan dock finnas vissa situationer när förfrågningsunderlagets uppgifter om entreprenadens omfattning och/eller utförande är så bristfälliga att de inte går att lägga till grund för ett konkurrenskraftigt anbud. I sådana fall är det oftast bäst att redan i anbudsskedet försöka förmå beställaren att förtydliga förfrågningsunderlaget. Detta dels för att kunna lämna ett konkurrenskraftigt anbud från början, dels för att senare kunna angripa tilldelningsbeslutet om det finns skäl att göra det.  

    Sammanfattningsvis

    Skyldigheten att påtala brister i upphandlingsdokumenten gäller endast sådana brister och otydligheter som entreprenören avser att åberopa som grund för överprövning av upphandlingen. Andra otydligheter avseende entreprenadens omfattning och utförande hanteras enligt bestämmelserna i AB/ABT, enligt vilka endast en part är skyldig att underrätta om otydligheter och brister i handlingarna. I vissa undantagsfall kan det dock vara aktuellt att åberopa otydligheter i kontraktskraven som grund för överprövning. Om entreprenören vill ha möjlighet att göra det, måste en begäran om förtydligande göras redan i anbudsskedet.   

    Artikeln skriven av Tove Bonnedahl
    Advokat och Partner på JKN Advokat
    ​070-427 27 50
    tove.bonnedahl@jkn.se

  5. Konkursernas tid är nu – vad som händer vid en konkurs och hur du bör agera

    Comments Off on Konkursernas tid är nu – vad som händer vid en konkurs och hur du bör agera

    Ingen lär ha missat att antalet konkurser har ökat kraftigt. Vi har nu på årsbasis den högsta konkursnivån på 20 år. Under augusti månad har byggsektorn varit särskilt drabbad, med en ökning av antalet konkurser för byggentreprenörer med 84 procent jämfört med förra året. Även listan över de största konkurserna under augusti månad toppades av byggsektorn.

    Mot bakgrund av den dystra konkursstatistiken kommer dessvärre allt fler att stöta på situationer då en kontraktspart försätts i konkurs. Det kan i dessa situationer vara svårt att veta hur man ska agera. I denna artikel redogörs övergripande för vad en konkurs är, vad som händer vid en konkurs och vad man bör tänka på när en kontraktspart försätts i konkurs.

    Vad innebär en konkurs?

    Då ett företag inte har möjlighet att betala sina skulder i takt med att de förfaller till betalning och den oförmågan inte är tillfällig, kan det bli aktuellt med en konkurs. Konkursen beslutas av en domstol efter ansökan av bolagets ställföreträdare eller en borgenär (fordringsägare). I samband med beslutet utser även domstolen en konkursförvaltare.

    Från och med konkursbeslutet får bolagets ställföreträdare inte bestämma över bolagets tillgångar eller ingå avtal. Efter konkursen är det istället konkursboet, med konkursförvaltaren vid rodret, som tar över bolagets tillgångar och som kan träffa avtal.

    Konkursförvaltaren representerar inte bolaget och dess ställföreträdare utan samtliga borgenärer (dvs. alla de som har en fordran på konkursbolaget). Konkursförvaltarens uppdrag är att se till att på ett ordnat sätt avveckla bolaget och sälja/förädla dess tillgångar på ett sätt som är så förmånligt som möjligt för borgenärerna. Det innebär att konkursförvaltaren i princip endast ska uppfylla de av bolagets skyldigheter som leder till att tillgångarna ökar, t.ex. genom att leverera varor eller utföra arbete där konkursboet kan få betalt från sin motpart.

    För att få en förståelse över de steg i konkursförfarandet som är av intresse för er som borgenär/motpart görs en översiktlig genomgång nedan.

    1. Informationsinhämtande: Konkursförvaltaren ska få en överblick över verksamheten, tillgångarna, skulderna m.m. Ni som borgenär/kontraktspart kan behöva bistå konkursförvaltaren med vilka tillgångar som tillhör vem och information kring pågående projekt. Ni bör även anmäla er fordran i konkursen genom att kontakta konkursförvaltaren.

    2. Slutförande av projekt: Om det vid konkursen finns pågående projekt gör konkursförvaltaren en bedömning av om konkursboet ska inträda i pågående avtal eller om ett nytt avtal kan ingås för att slutföra delar av projektet med konkursbolagets personal. Om konkursboet inte träder in bör avtal med bolag i konkurs i regel hävas.

    3. Omhändertagande, värdering och försäljning av tillgångar: Konkursförvaltaren ska sälja tillgångarna i konkursen antingen genom en överlåtelse av verksamheten eller styckvis. Ni som borgenär/avtalspart med ett pågående projekt kan här ha ett intresse av att köpa ut viss egendom som konkursbolaget köpt in till projektet.

    4. Indrivning av kundfordringar: Konkursförvaltaren ska framställa krav på utestående kundfordringar. Om konkursbolaget har krav på er ska ni vara beredda på att kunna bemöta kraven. Om ni har motkrav på grund av t.ex. brister i utfört arbete eller skadestånd kan de framställas som en invändning mot betalning.

    5. Konkursbouppteckning: Inom två månader efter konkursen upprättar konkursförvaltaren en förteckning över bolagets tillgångar och skulder. I bouppteckningen görs även en prognos över om det beräknas bli utdelning i konkursen. Bouppteckningen kan begäras ut hos konkursförvaltaren eller tingsrätten.

    6. Återvinning: Konkursförvaltaren har en särskild rätt att ”backa” transaktioner, överlåtelser eller uppgörelser som har skett före konkursutbrottet och som har gynnat en viss borgenär. Om ni är medvetna om att er kontraktspart har ekonomiska bekymmer ska ni därför vara försiktiga med att träffa uppgörelser om förlikningar, nedskrivning av fakturor m.m.

    7. Förvaltarberättelse: I förvaltarberättelsen redogör konkursförvaltaren b.la. för om en kontrollbalansräkning har upprättats. Förvaltarberättelsen kan ge en indikation kring om det skulle kunna vara aktuellt att framställa krav mot styrelsen genom reglerna om kontrollbalansansvar i aktiebolagslagen.

    8. Bevakningsförfarande: Det finns i de flesta konkurser begränsat med tillgångar. Om det blir utdelning räcker därför pengarna oftast bara till de prioriterade borgenärerna (borgenärer med förmånsrätt enligt förmånsrättslagen). Det är vanligt att ni som borgenär vid konkursens slut blir utan utdelning eller att utdelningen blir mycket liten. Skulle konkursförvaltaren bedöma att det blir utdelning inleds ett bevakningsförfarande. Om ni har anmält er fordran till konkursförvaltaren kommer ni att kontaktas av tingsrätten och uppmanas att skicka in underlag som styrker er fordran.

    9. Konkursens avslutande: Det finns inte någon specifik tid inom vilken konkursen ska vara avslutad, utan hur lång tid det tar innan konkursen avslutas beror på innehållet i det enskilda bolaget som har försatts i konkurs.

    Hur bör vi agera när konkursen är ett faktum?

    Få en överblick över projektet
    Om ni har ett pågående entreprenadprojekt och er motpart går i konkurs är det första ni bör göra att snabbt skaffa er en överblick över projektet.

    Vad har utförts och vad är kvar att utföra? Hur mycket kommer det att kosta er att slutföra entreprenaden? Hur mycket har ni betalat till er kontraktspart eller hur mycket är er kontraktspart skyldig er? Dokumentera gärna projektets status vid konkursen genom bilder, filmer och anteckningar.

    En annan viktig del är att undersöka om det finns försäkringar eller säkerheter från motparten.

    Kontakta konkursförvaltaren
    I direkt anslutning till konkursen bör en kontakt ske med konkursförvaltaren för att stämma av om konkursboet är intresserat av att träda in i kontraktet och fullgöra konkursbolagets åtagande. Skulle konkursförvaltaren önska inträda så måste konkursboet ställa betryggande säkerhet för fullgörandet.

    Om konkursboet inte vill träda in i kontraktet eller ställa säkerhet har såväl beställaren som entreprenören rätt att häva kontraktet för återstående arbeten (AB 04/ABT 06 kap. 8 § 1 p. 4 och kap. 8 § 2 p. 2).

    Det är ovanligt att konkursboet vill träda in i kontraktet. Det som istället kan ske är att konkursboet önskar träffa ett nytt avtal för att slutföra viss del av projektet. Under en månad efter konkursen är konkursbolagets personal bekostad av den statliga lönegarantin. Det finns då en möjlighet för konkursboet att ”gratis” fortsätta arbetena.

    Rätten till material på arbetsområdet
    Vid ett pågående entreprenadprojekt där en part går i konkurs uppstår vanligtvis frågor kring vem som äger och har rätt till material som finns på byggarbetsplatsen.

    Bolaget som försatts i konkurs har rätt till sina verktyg och sin arbetsutrustning som finns på arbetsområdet.

    Även material som köpts in av bolaget i konkurs och som förvaras på arbetsområdet är som utgångspunkt konkursbolagets egendom. Det gäller dock endast under förutsättning att materialet varken betalats eller tillförts fastigheten eller byggnaden. Det som i slutändan avgör vem materialet tillhör har sin grund i sakrätten och vem som har tillgång till materialet. Kort kan sägas att om entreprenören har tillgång till materialet talar det mesta för att entreprenören vid beställarens konkurs har rätt att få ut materialet.

    Vid en konkurs får material och verktyg lätt fötter. Flytta därför material och arbetsverktyg från arbetsplatsen så snart som möjligt. Om det inte är möjligt, se till att samla ihop och förvara det på en avgränsad del av arbetsområdet för att undvika att det blandas ihop med annat material och verktyg. Fotografera och dokumentera i samband med det ert material och era verktyg som finns på arbetsområdet och underrätta konkursförvaltaren att det tillhör er.

    Om ni är intresserade av att köpa loss material som tillhör konkursbolaget för att ni t.ex. ska fortsätta projektet är det ofta möjligt. Det kan här ofta finnas möjlighet att köpa loss materialet från konkursboet för en rimlig prislapp då boets alternativ ofta är att sälja det på offentlig auktion. Något som sällan resulterar i några stora intäkter.

    Klargör era krav på konkursbolaget
    I samband med kontakten med konkursförvaltaren är det bra att anmäla att ni har en fordran i konkursen och översiktligt uppskatta vad kravet uppgår till.

    Om det mot förmodan blir utdelning i konkursen kommer ni (så länge som ni anmält er fordran till konkursförvaltaren) att kontaktas av tingsrätten för att bevaka er fordran. Det är först då som ni behöver precisera och styrka ert krav på konkursbolaget.

    För en entreprenör utgörs ofta fordran i konkursen av ersättning för arbete som utförts före konkursen och kostnader för underentreprenörer, material m.m. som tagits av entreprenören före konkursen.

    Om entreprenören häver pga. beställarens konkurs ska entreprenören även tillgodoräknas 1) ersättning för värdet av det arbete som utförts enligt AB 04/ABT 06 kap. 8 § 5 och 2) ersättning för den skada som hävningen orsakat entreprenören enligt AB 04/ABT 06 kap. 8 § 7. Finns det inga pengar i konkursboet får dock entreprenören inget betalt om inte beställaren ställt ut säkerheter.

    Om beställaren häver pga. entreprenörens konkurs har beställaren rätt till ersättning för kostnadsökningar och den skada som uppkommer i och med hävningen (AB 04/ABT 06 kap. 8 § 6). Det kan röra sig om kostnader för att ta in en ny entreprenör, nya etableringskostnader och kostnader för fel och skador som behöver rättas till av annan. Om det inte finns pengar i konkursboet så får beställaren dock ingen ersättning om inte entreprenören ställt säkerhet.

    Pågående rättegång vid konkurs
    Om det vid konkursen finns en pågående rättegång i domstol där ni blivit stämda av bolaget som försatts i konkurs, finns vissa regler i konkurslagen kring hur rättegången ska hanteras. Konkursförvaltaren kommer att få frågan om konkursboet vill inträda i rättegången. På grund av kostnadsansvaret vid förlust, innebär det ett stort risktagande för konkursboet att inträda i rättegången. Konkursförvaltaren är därför ofta intresserad av att träffa en förlikning.

    I samband med förlikningsförhandlingarna är det värt att känna till att konkursbolagets styrelse i vissa fall kan ställa säkerhet för det förlikningsbelopp som erbjudits. Gör styrelsen det kan de därefter, genom konkursbolaget, själva driva processen utan konkursboets inblandning. Då konkursbolaget vid förlust helt saknar tillgångar för täckande av motpartens rättegångskostnader riskerar en sådan rättegång att bli farlig för motparten.

    Om det istället är ni som har stämt motparten finns ofta inga incitament för konkursboet att inträda i rättegången. Er fordran på tvistebeloppet och rättegångskostnader får då göras gällande som en fordran i konkursen som endast får betalt om det blir utdelning i konkursen.

    Avslutande ord

    Konkurser och de frågor som uppkommer i samband med konkurs är ofta komplexa och säregna. Artikeln kan mot bakgrund av det ge en övergripande bild och tjäna som en första utgångspunkt då er kontraktspart går i konkurs. I det enskilda fallet är det dock ofta bra att snabbt ta in juridiskt biträde för att i den mån det går, minimera skadorna.

    Artikeln skriven av Julia Werner
    Associate på JKN Advokat
    076-948 24 37
    julia.werner@jkn.se

  6. Som man bäddar får man ligga; låt personalliggaren ligga still!

    Comments Off on Som man bäddar får man ligga; låt personalliggaren ligga still!

    Sedan skyldigheten att föra elektroniska personalliggare (t.ex. genom ID06-systemet) på byggarbetsplatser infördes har det funnits frågor i byggbranschen kring hur man får använda informationen.

    Den information som samlas in i personalliggaren innehåller personuppgifter som gör att det bl.a. går att identifiera vilka som varit på byggarbetsplatsen under vilka tider. Skyldigheten att dokumentera personuppgifterna i personalliggaren följer av skatteförfarandelagen och tillkom mot bakgrund av att man ville minska förekomsten av svartarbete i byggbranschen och skapa sundare konkurrensförhållanden. Det är dock inte svårt att förstå att uppgifter i personalliggaren även kan vara intressant i andra sammanhang, t.ex. för en beställare som ska betala för arbete på löpande räkning och vill stämma av att entreprenörens fakturaunderlag stämmer överens med information i personalliggaren.

    GDPR och edition

    För ungefär fem år sedan kom dock GDPR-lagstiftningen. Vad har då det med saken att göra? Jo (förenklat) får man till att börja med inte samla in personuppgifter hur som helst – (minst) en av de sex rättsliga grunderna i GDPR måste stödja behandlingen av personuppgifter. Den rättsliga grunden för behandling av uppgifterna i personalliggaren är att den är nödvändig för att fullgöra den rättsliga förpliktelsen som följer av skatteförfarandelagen (att föra personalliggare). Huvudregeln är sedan att man inte får vidarebehandla insamlade uppgifter för något annat ändamål än de samlades in för (den s.k. finalitetsprincipen).

    GDPR har alltså betydelse för hur man får använda informationen i personalliggaren. Att använda uppgifterna i personalliggaren för jämförelse med t.ex. fakturaunderlag faller inte under samma rättsliga grund som personuppgifterna samlades in för. Utgångspunkten är alltså – även om jag hört sägas annat – att beställaren och entreprenören inte får använda informationen i personalliggaren för att t.ex. stämma av fakturaunderlag.

    I rättegångsbalken, som reglerar svensk processrätt, finns det processrättsliga verktyget edition. Edition innebär att en domstol på parts begäran kan förpliktiga någon att utge handlingar som kan antas ha betydelse som bevis i en tvist. Beställare eller entreprenörer som vill ha del av uppgifterna i personalliggaren bör tillsvidare gå via domstol och använda sig av edition för att inte riskera att göra fel enligt GDPR.

    Pågående process

    För ganska precis fem år sedan påbörjades en process i tingsrätten där en entreprenör ville ha betalt av beställaren för arbeten som skulle ersättas enligt självkostnadsprincipen. Beställarens skäl för att inte betala var bl.a. att det ifrågasattes att entreprenören verkligen lagt ned all den tid som ersättning begärdes för. Beställaren begärde edition av personalliggaren för att den kunde ha betydelse som motbevisning av att entreprenörens personal varit på plats i den omfattning som gjordes gällande. Entreprenören invände att GDPR utgjorde hinder mot edition eftersom personuppgifterna hade insamlats i syfte att Skatteverket skulle kunna kontrollera verksamheten och att det inte var förenligt med detta ändamål att lämna ut uppgifterna.

    Såväl tingsrätten som hovrätten beviljade editionsyrkandet och förelade bolaget som innehade personalliggaren att lämna ut denna. Högsta domstolen beslutade att – innan de själva tar ställning i målet – inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen för vissa klargöranden (eftersom GDPR är EU-rättslig lagstiftning). Detta mot bakgrund bl.a. av att ingen verkade ha tänkt på att GDPRs finalitetsprincip (att vidarebehandling inte får ske för annat ändamål än det ändamål personuppgifterna insamlats för) riskerade att utgöra ett generellt hinder mot edition.

    EU-domstolens förhandsavgörande kom i mars i år och, föga förvånande, klargjordes att GDPR är tillämplig vid edition. Det framgick även att domstolen vid prövningen av editionsfrågan måste ta hänsyn till de vars personuppgifter är registrerade – en nyhet för svensk rätt och något som kommer medföra att editionsprövningarna blir mer komplexa för domstolar. EU-domstolen fann vidare att behandling av personuppgifter i en personalliggare i samband med handläggning av mål i domstol utgör vidarebehandling av personuppgifterna för ett nytt ändamål i förhållande till det ursprungliga behandlingsändamålet som var skattekontroll. För att då ändå vara tillåten vidarebehandling krävs att vidarebehandlingen har 1) stöd i svensk lagstiftning och – därutöver – att behandlingen är 2) nödvändig och 3) proportionell samt 4) att behandlingsändamålet är att skydda ett av de mål som anges i artikel 23.1 i GDPR.

    Kommentarer och uppmaning till försiktighet

    Jag ska inte påstå att jag helt förstår eller kan ta till mig hela resonemanget i EU-domstolens dom som är väldigt lagtekniskt komplext. Huvudregeln enligt GDPR är i vart fall att finalitetsprincipen hindrar vidarebehandling för nytt ändamål (i fallet med personalliggaren annat än skattekontroll). Det klargjordes genom EU-domstolens dom att finalitetsprincipen förvisso inte i alla lägen hindrar vidarebehandling av uppgifter i personalliggaren för annat ändamål än det ursprungliga. Den möjlighet som EU-domstolen redogjorde för att vidarebehandla inhämtade personuppgifter till att avse ett nytt ändamål var dock begränsade. Det är svårt att spontant se vad mer än edition som skulle kunna ta sig igenom det nålsögat när det gäller frågan om att lämna ut personalliggaren i något annat syfte än skattekontroll. Att beställare/entreprenör ska hålla händerna borta från personalliggaren framstår därför som ett sunt grundråd.

    Jag nöjer mig med denna förenklade bild av problematiken (även om det i och för sig finns mycket mer av betydelse i sammanhanget). Jag ska också vara öppen med att GDPR inte tillhör mitt verksamhetsområde så jag vill inte heller ta mig vatten över huvudet. GDPR är lagtekniskt mycket komplext och inte särskilt lättläst. Det kan tänkas bero på att GDPR – på liknande sätt som AB och ABT – är ett kompromissverk där flera olika viljor behövt enas om formuleringar trots att man kanske inte var helt överens i alla frågor. För att komma framåt kan bestämmelser då ha fått otydliga formuleringar som alla kan acceptera för att otydligheten gör att var och en kan tolka bestämmelsen i enlighet med sin uppfattning. Hur det än gick till slutade det i vart fall med att GDPR – liksom standardavtalen – innehåller bestämmelser som blir svårtolkade när de ska tillämpas i praktiken.

    Detta är inte särskilt lyckat mot bakgrund av att den som behandlar personuppgifter i strid med GDPR riskerar att få betala mycket höga sanktionsavgifter. Detta fick t.ex. ett välkänt företag som tillhandahåller betalningslösningar nyligen erfara då de dömdes att betala 6 MSEK i sanktionsavgift (som bestämdes i relation till företagets årsomsättning) för överträdelser av GDPR. I det fallet ansågs överträdelsen ändå vara av ”låg allvarlighetsgrad”. I värsta fall hade bolaget kunnat få betala 404 MSEK istället. Medskicket till läsaren är att det kan bli väldigt dyrt att hantera personuppgifter i strid med vad GDPR tillåter. Stor försiktighet är därför påkallad när det är osäkert vad som är tillåtet.

    Hur Högsta domstolens prövning slutar är ännu inte klart och den som är intresserad av frågan får hålla ögonen öppna för domstolens avgörande som borde meddelas någon gång under hösten.

    Artikeln skriven av Cecilia Wesslén Mikaelsson
    Advokat på JKN Advokat
    070-823 93 74
    cecilia.wesslen@jkn.se

  7. JKN Advokat söker löpande biträdande jurister

    Comments Off on JKN Advokat söker löpande biträdande jurister

    Har du några års relevant erfarenhet från byrå/bolag, eller har du nyligen tagit din juristexamen, och är intresserad av att fortsätta din karriär på en affärsjuridisk byrå med inriktning entreprenad och fastighet? Vi söker nämligen löpande biträdande jurister!

    JKN är en advokatbyrå specialiserad inom entreprenadrätt, och en ledande byrå inom byggsektorn. Byrån har även specialistkompetens inom andra rättsområden såsom företagsöverlåtelser samt fastighets- och hyresrätt. Vi sitter i lokaler på Västra Trädgårdsgatan vid Kungsträdgården i Stockholm och består idag utav 18 medarbetare.

    JKN's clients are mainly companies in the construction and real estate industry. These are everything from small and medium-sized companies to listed companies. JKN assists with advice in clients' day-to-day operations as well as in transactions and disputes. We provide clear and substantiated advice on how our clients should act in different situations, and avoid messages such as "it depends". We also care about our advice being cost-effective and creating added value for our clients.

    JKN is a law firm where well-being and influence in the workplace is as important as delivering top-class services. Read more about JKN here.

    We are looking for experienced lawyers

    We are looking for you who have a law degree with good grades and who have worked with contracting, real estate or disputes at a law firm or company for a few years. Notary service at a district court and special experience in dispute resolution, construction and real estate law are meritorious. You will work with everything from ongoing advice and contract writing to larger processes at court and in arbitration.

    We are looking for newly graduated lawyers

    We are looking for you who have a law degree, or who are at the end of your education, and want to start your career at a business law firm. Good grades and an interest in dispute resolution, construction and real estate law are meritorious. You will work with everything from ongoing advice and contract writing to larger processes at court and in arbitration.

    Contact

    The application is sent to info@jkn.se and should include CV, a short cover letter as well as diplomas and relevant grades. Testing takes place on an ongoing basis and access is by agreement.

    If you have any questions, you can call:
    Johan K Nilsson, Advokat/Partner, 070 – 344 11 94
    Robin Lundgren, Advokat/Partner, 070 – 310 97 15
    Lars Braun, Advokat/Partner, 073 – 337 10 48
    Erik Wrisemo, Advokat/Managing Partner, 070 – 474 51 69

    We look forward to receiving your application!

  8. JKN Advokat is expanding with several new employees and partners

    Comments Off on JKN Advokat utökar med flera nya medarbetare och partners

    JKN Advokat is the upstart that specializes in construction law. Now JKN Advokat is taking the next step with a number of new partners and employees. The firm consolidates its position as one of the leading agencies in the construction sector.

    JKN Advokat startades 2016 av Johan K Nilsson. På kort tid har byrån blivit ett välkänt namn inom byggsektorn. Bland klienterna återfinns byggbolag, installatörer, anläggare, industribolag, konsulter, fonder, fastighetsbolag.

    In the autumn of 2020, the lawyers joined Bo Nordberg, Cecilia Vesslén, Joakim Hellgren, Magnus Wollsén and Robin Lundgren. Today, the agency consists of 14 employees and in total the agency has solid experience.

    - We know each other well, we have often been on each side in disputes and processes. Over time, we have come to appreciate the "other person's" competence and knowledge, says Johan K Nilsson, lawyer and partner.

    The latest to join is Lars Braun, former General Counsel at Peab.

    - With great pleasure, we welcome Lars to JKN Advokat. His experience from Peab and previously also at Skanska adds great value for our clients. Together at JKN, we can offer legal expertise of the highest quality, says Joakim Hellgren, lawyer and partner.

    - For many clients, we have the role of house lawyer. We assist in all legal matters, from conducting in-company training to reviewing tender documents and representing or assisting clients in negotiations. Our processing is fast and cost-effective, says Johan K Nilsson, lawyer and partner.

    - In our industry, there is always more to learn, the pace is high. It is absolutely crucial that we have a nice culture and have fun together. Then we develop and it creates a work environment that more people want to be a part of, concludes Johan K Nilsson, lawyer and partner.

    For more information, vänligen kontakta Joakim Hellgren, Robin Lundgren, Bo Nordberg, Lars Braun, Magnus Wollsén eller Johan K Nilsson. Kontaktuppgifter finns here.

  9. JKN Advokat represents the sellers when Hantverksdata acquires the Tracked project system

    Comments Off on JKN Advokat företräder säljarna när Hantverksdata förvärvar projektsystemet Tracked

    JKN Advokat represents the sellers when Hantverksdata acquires the cloud-based project system Tracked through the acquisition of all shares in Systems Tracked AB.

    Craft Data continues its successful journey of digitizing the craft industries and acquires the cloud-based project system Tracked. A system that provides a full overview of all construction projects - both for you, your customers and colleagues. 

    Tracked will bring the Hantverksdata Group, a number of well-known and reputable construction companies in the billion class and a wealth of knowledge. Knowledge that is available both through the Tracked system, but also through the very experienced and competent gang behind Tracked. They know how to handle really large construction projects.

    Read more about the deal here.

    (Source: https://press.hantverksdata.se/)

  10. PM on legal consequences of covid-19 pandemic

    Comments Off on PM om rättsliga följder vid covid-19 pandemin

    JKN Advokatbyrå has received many questions regarding the legal consequences of the corona / covid-19 pandemic. We have therefore compiled a memorandum that covers the most common and important issues that can be raised for contractors and customers who apply the AB agreements.

    Download PDF
08-720 50 00
info@jkn.se
Västra Trädgårdsgatan 8, 111 53 Stockholm
© 2025 JKN Advokat. All Rights Reserved.